Barndomsåren ska vara de magiska åren, men om dina föräldrar avvisar dig vid födseln för de tycker du är för ful för att vara en del av deras liv.
Detta är en sann livshistoria om någon som avvisades vid födseln, men som blev till det bättre till slut.
Jono Lancaster, är idag 33 år gammal och har sjukdomen Treacher Collins syndrom som är en genetisk störning som påverkar ansiktsbenets utveckling medan fostret är i livmodern.
Man har inga kindben, vilket gör att ögonen sjunker ner.
Förutom att man kan ha problem med att äta och höra så visar det sig att de som är drabbade Treacher Collins syndrom har en normal intelligens och utvecklas förövrigt normalt.
Jono övergavs av sina föräldrar 36 timma efter födseln. Han fanns kvar på socialkontoret en tid, och därefter adopterade en underbar kvinna med namnet Jean Lancaster Jono och uppfostrade honom till den han är idag.
När Jono gick i skolan började han bli medveten om sig själv: att han såg annorlunda ut än hans klasskamrater.
Han vart mobbad utav de andra i klassen.
”Jag brukade dölja hur olycklig jag var från min mamma. Hon hade redan gjort så mycket för mig”, berättar han för BBC i en intervju.
När Jono var tonåring blev han verkligen upprörd, men inte för att han var en dålig person, men på grund utav hans smärta.
Han gjorde saker för att locka uppmärksamhet och det skulle avskräcka människor från det verkliga problemet, hans fysiska egenskaper. Han brukade muta människor med sötsaker så att de skulle vilja vara med honom.
”Jag kände mig så ensam”.
Då kom vändpunkten. När Jono var 19 år erbjöd chefen över en bar som Jono ofta besökte, honom ett jobb. Men Jono var så ängslig inför hur det skulle gå.
Tog examen
Under tiden fullföljde han examen i idrottsvetenskap och hittade ett jobb på ett gym där folk genast tyckte om honom.
Han sa att det var en utmaning för honom då det finns massor utav speglar på ett gym.
Under hans arbete på gymmet träffade han Laura, och blev genast kär.
Jono och Laura köpte ett hus tillsammans i Normanton, West Yorkshire.
Paret har stressiga liv och Jono arbetar nu som ledare för vuxna med autism.
Han tror att allt har en anledning. Jono ägnar mycket tid åt att ge allmänheten medvetna om Treachers Collins syndrom, och hur man hanterar det.
Även om hans biologiska föräldrar fortfarande vägrar att erkänna honom som deras son, , har Jono lärt sig att acceptera det.
Han står fortfarande inför många sociala utmaningar, men han lär sig att genom att ha ett öppet hjärta.
Läkare har frågat honom om han vill ha några mer konstruktiva operationer, men han har avböjt dem och säger att Gud gjorde honom på det sättet och att han är stolt över vem han är.