Att fostra barn är inte bara utmanande, givande och underhållande. Förutom alla hinder och svårigheter som föräldrar möter på resan med att uppfostra småttingarna, ser de till att föräldrarna har tillräckligt med saker att skratta åt också.
Men ibland är det inte riktigt självklart om vuxna ska skratta eller skrämmas av saker som deras barn säger. Särskilt när det gäller 3- till 4-åringar som pratar om bisarra händelser och upplevelser som lätt kan tolkas som glimtar av deras ”tidigare liv”.
Reddit-användare TapiocaTuesday bad sina läsare att dela med sig av det mest skrämmande minnet från ett ”tidigare liv” som deras barn någonsin har berättat. Och historierna strömmade in i tusentals. Vi valde ut några av de konstigaste och mest skrämmande.
Och det är verkligen hur läskigt som helst! Jag fick kalla kårar längst hela ryggraden när jag läste vad dessa barn har sagt. Vad tror du? Finns det liv efter döden? Kan vi återfödas? Dela din åsikt i kommentarsfältet! Nedan finner du de 9 mest skrämmande historierna!
1. Snacka om kusligt! Men han verkade ta det hela med ro åtminstone!
”Jag tror inte på det paranormala. Jag är en ganska rimlig kille. Jag har examen inom naturvetenskap och sjukvård och är ganska jordnära av mig. Men sedan jag var barn hade jag ett minne av att jag snubblade ut bakom en klubb, jag kunde inte hålla mig (riktigt full eller på droger) och jag gled nerför en trappa, slog mitt huvud i gränden och dog. Jag var ungefär 19 år, jag var smal, hade långt blont hår och en brunröd skinnjacka. Jag minns neonskyltarna, trappan, dörren jag gick ut ur, även interiören. Jag hade kunnat måla bilden perfekt om jag hade någon talang i konst.
HUR SOM HELST! Så för två år sedan tog jag en fritidsresa till Budapest och samtidigt utforska ruin-pubarna med min fru. Jag hittade den där jäkla gränden! Det var roligt för jag anmärkte till min fru tidigare, när vi anlände, att jag kände något om Budapest som kändes som ”hemma” och bekant och jag kände mig konstigt nog nästan för bekväm där, som om jag aldrig riktigt hade lämnat.
Jag tänker på detta ganska ofta.”
2. Det är ännu kusligare när små barn säger sånt!
”Jag fick en bror som gick bort i hjärncancer. Vid den tiden hade vi en katt som var en calico och bara visste att han kämpade med något. Hon var verkligen elak mot de flesta men med honom var hon väldigt mild och snäll. Han skulle ta tag i hennes tassar och hon lät det bara ske. Ungefär tre år efter att han gick bort hade mina föräldrar ett nytt barn. En annan pojke. Han var ungefär tre år när han berättade för mina föräldrar om den vita, bruna och svarta katten som brukade låta honom ta tag i hennes tassar. Hon hade dött ungefär ett år innan han föddes.”
3. Ibland säger barn de mest konstiga saker – men det här är bara rent av kusligt!
”Min son sa en gång: ”Mamma, när jag var stor och du var liten, minns jag när vi dansade i köket.”
Den enda personen som jag någonsin dansat i ett kök med som barn var min farfar, som i dag är död.”
4. Jag hade blivit hur rädd som helst!
”Min dotter, när hon var 3 år, brukade prata om sin låtsasvän hela tiden. Sade att han var stor och rolig och tillbringade mycket tid med att leka med henne. En dag skannade jag gamla foton och hade ett foto av min far på mitt skrivbord och hon sa, ”hur fick du ett foto om min vän?”
Jag fick omedelbart rysningar längst hela ryggraden. Min far dog i huset runt 15 år tidigare, och hon lekte ofta i ett rum som tidigare var hans kontor.
Jag bad henne försiktigt att berätta mer om sin vän och utan att tveka sa hon till mig att han pratade roligt. Jag blev helt stel eftersom pappa var österrikare som aldrig tappade sin brytning.”
5. Att man ens som 5-åring vet att missfall finns är inte dåligt, men det hon säger här ger mig kalla kårar.
”Min 5-åriga dotter sade till mig ”Jag var i din mage två gånger, mamma. Första gången dog jag innan jag kom ut … men jag kom tillbaka.“
Jag fick missfall under min första graviditet 8 månader innan jag blev gravid igen. Hon fick aldrig veta det. Jag vet inte vad det var men – det är vad som hände.”
6. Antingen är det världens största slump, eller så har den här ungen levt ett annat liv tidigare!
”Det handlar inte om mig eller mina barn, utan om en kompis lillasyster. Hela familjen var ute på middag på en restaurang i en skidby som de nyligen hade köpt en stuga i närheten av. Min kompis lillasyster sade så fort de kom innanför dörren: ”Jag känner igen den här platsen. Min mamma och jag brukade måla här.” Till vilken hennes mamma svarade ”Vi har aldrig varit här förut, vad menar du?”. Då svarade kompisens lillasyster: ”Nej. Min mamma från tidigare. Vi brukade måla här hela tiden.” Familjen var uppenbarligen lite skrämda men tänkte inte mycket på det eftersom hon var ganska ung och de tänkte att de bara var något som flög ur henne. Senare men när hon pratade med servitrisen nämnde den lilla flickan ännu en gång bestämt hur hon brukade måla där och servitrisen berättade då att huset faktiskt var en konststudio under många år på 1900-talet, men hade omvandlats någon gång i början av 2000-talet till en restaurang. Hela sällskapet, inklusive servitrisen, fick gåshud och var fann inga ord.”
7. Då kanske det finns ett litet musikaliskt sinne kvar hon tösen?
”Jag tittade på en gammal video av en jazztrummis som spelade solo. Ingen aning vem det var men han var riktigt bra. Min dotter, förmodligen tre år gammal, tittade över axeln i en minut innan hon sa ”Jag brukade spela trummor så när jag var man”.”
8. Snacka om skrämmande, och för att inte ens nämna kusligt!
”Min lillebror sade när han var 3 eller 4: ”När jag var vuxen var jag i krig och kom aldrig tillbaka”. Han visste absolut ingenting om krig i övrigt.
9. Det framgår inte att 3-4-åringen ens vet vad Las Vegas är, men min spontana gissning är att han inte vet det. Och då är det kusligt!
”Jag körde min familj över staten för att besöka familjen. Någon reklam på radion om Las Vegas kom och jag började sjunga ”Vivaaaaaa Las Vegas” i min bästa Elvis-imitation. Min son var ungefär 3-4 och han säger ”Jag gillar inte Vegas. Jag förlorade mitt liv och mycket pengar där”. Hans mamma och jag tittade på varandra med en blick som var ungefär ”vad i helvete?” Han sa aldrig något mer om det igen.
Fick du också rysningar i hela kroppen efter att ha läst detta?